måndag 5 oktober 2009

Berlin


Av någon anledning har jag snöat in på gamla öststatsländer för tillfället. Känns som om det skulle vara roligt att göra lite sådana resor igen. Vilket då naturligtvis väcker gamla minnen från tiden precis efter murens fall. Helt galna resor, kan man i dag tycka, när man tittar i backspegeln. Nu känns de nostalgiska, då kändes då både spännande och lite jobbiga. Berlin Alexanderplatz. Kändes nästan som att gå rakt in i serien med samma namn. Allt andades öststatskänsla. De tuffa gränsvakterna som väckte oss på tåget mitt i natten på tyska sidan, bara för att upprepa proceduren en kvart senare på den tjeckiska sidan. Stationen i Prag där jag bokade rum hos en familj i ett grått bostadsområde i utkanterna av staden. De trånga ölschappen som alla verkar ligga en trappa ned, i en stad som precis tycks ha vaknat. Ingenting kostade någonting, kändes det som, och pengarna räckte hur långt som helst. Tåget till Wien. Utan biljett, det fanns ingen i luckan på stationen i Prag. Klarade mig med nöd och näppe. Värre blev det med logi. Trots varningar hade jag inget förbokat och spenderade en iskall natt på gatorna, timmarna efter krogarna stängt och tills stationen öppnade. Några timmar tillsammans med stadens uteliggare innan jag äntligen kunde krypa ner i en varm säng, igen. Budapest. Åt ensam i den tomma matsalen med kristallkronor i taket och med champagne på menyn. Förmodligen enda resan där jag hade svårt att göra av med pengar. Piccolon på hotellet ville dock gärna växla till sig västerländska sådana. På vägen hem var tåget från Sofia försenat flera timmar och det blev ännu en novembernatt i kylan, denna gång tillsammans med en komplett galen stationsvakt som jag var mer rädd för än de andra figurerna som strök omkring. En tom tågvagn gav inget skydd mot minusgraderna, men det var bättre än inget. Tillbaka i Berlin kändes det som om man hamnat i rena himmelriket i jämförelse. Ja, jäklar. Då reste man. Nu ligger man bara vid poolen och fiser, känns det som. Synd att man inte kan göra om de resorna, mitt sätt att plåta skiljer sig så mycket från då, det kunde ha blivit mycket spännande i bildväg.
T